och du får bli mitt spöke om du vill
och jag har skrivit om det så många gånger, vet inte vart annars jag ska vända mig.
vill än en gång säga att jag tänker på henne.
tänker på hur hon inte åt mackan på det stället där hon hade hållt den.
tänker på hur hon hatade messmör och hur jag alltid skulle bre på det under hennes ost.
tänker på hur gott hon luktade, och att blandningen mellan parfym och cigarettrök fortfarande är min favoritdoft.
tänker på hur hon hotade, på skoj förstås, med att bita näsan av oss när vi bråkade.
tänker på hur hon berättade sagor, extra mycket tänker jag på den med lussekatten.
tänker på hur hon med stort engagemang hjälpte mig att vinna maskeradtävlingar på lågstadiediscon.
tänker på att jag som femtonåring hellre ville vara med min mormor än med mina kompisar.
tänker på hur hon skrattade, och alla gånger vi skrattade tillsammans.
tänker på hur hon alltid hade radion på.
tänker på hur hur hon alltid färgade håret i alla möjliga olika färger.
tänker på hur hon var den bästa i mitt liv.
tänker på hur mycket hon har gett mig.
tänker på hur hon har gjort mig till den jag är.
tänker på hur jag är oändligt tacksam att över huvud taget ha haft henne i mitt liv, trots en alldeles för kort tid.
tänker på hur människor jag kommer och har kommit att älska aldrig får träffa henne.
tänker på hur dessa människor inte kommer kunna älska hela mig eftersom jag inte är hel längre.
tänker på hur tiden inte alls läker alla sår, men den lindrar dem oerhört.
tänker på att jag idag är lycklig.
fortsätt när dom lynchat sista hoppet
i lördags kom jag hem, gick in på aftonbladets hemsida, läste och grät i en timme. det gjorde fysiskt ont i hjärtat på mig. och nu, tre dagar senare, känner jag mig tom. och jag vet inte hur jag ska kunna sluta tänka på det. sluta tänka på alla drabbade. alla dödade. alla skadade. alla överlevande. och alla familjer, vänner och bekanta till dessa. hur en hel nation, så nära vår egen, slogs i spillror. och om jag inte kan släppa det, gå vidare, jag som inte ens har någon direkt koppling, hur kan de som verkligen är drabbade gå vidare?
en mamma, en pappa, en syster, en bror, en farmor, en mormor, en morfar, en farfar, en bästa komis, en massa vänner. gånger 93. han har tagit 93 personers liv, men förstört tusentals. och straffet riskerar att bli 21 års fängelse, för terrorism. men de han har kallblodigt mördat, deras anhöriga är dömda till ett livslångt mentalt helvete.
och det värsta är att han inte har något emot att sitta i fängelse. han ville nå ut med sitt budskap. och det var 21 år värt. han har planerat det i nio år, sitter av 21 år, kommer ut när han är 53 och har då kanske 30 år kvar att leva. det tycker han nog är helt okej. för hans namn är känt över hela världen, han har fått ut sitt antiislamistiska, nazistiska budskap och säkert finns det människor som inte tycker att han är ett monster, utan en hjälte.
men jag hoppas av hela mitt hjärta, att han inte kommer så långt som till fängelse. eller om han gör det att han inte överlever det. han förtjänar inte att leva.
och sverigedemokraterna kan sitta i sin lilla partistuga, och tycka att dom är terroristexperter och att sveriges regering måste göra nåt åt det ökande hotet om terrorism. men det är ju såna som dem, högerextremister, som är 10-talets terrorister. främlingsfientliga personer är ett större terrorhot mot västvärlden än vad de de hyser hat mot är. sparka ut jävlarna ur riksdagen.
fast gör inte det. de är demokratiskt framröstade, och vi måste visa att demokrati är ett vinnande koncept. visa att Anders Behring Breivik har fel.
och folk pratar om att detta som har hänt norge inte är värre än det som händer i krigsdrabbade eller svältdrabbade länder, där samma mängd människor dör varje dag. att vi i sverige är såna egoister och dubbelmoralister som bara tycker det är hemskt för att det hände i vårt grannland. okej, krig och svält är också fruktansvärt, hemskt och oacceptabelt. men i krig är det flera parter. i krig känner man en samhörighet med sin armé eller nåt annat sjukt, och det är gemenskap och grupptryck. och man har vapen som kan utrota en hel by med ett knapptryck. Anders Behring Breivik var själv. och han sköt ihjäl sina offer, en efter en. med två kulor, för att vara riktigt säker på att de var döda. 93 människoliv. sådan grymhet har inte världen skådat sedan andra världskriget. och knappt ens hitler var så fruktansvärt grym, han delegerade dessa våldsdåd till sina undersåtar.
och om Bin Ladin hade sagt att nej, flyg inte in med flygplan i World Trade Center, gå in dit, utklädda till poliser, och skjut personerna där, en efter en. och peppra dom inte med automatvapen, skjut dom lugnt, iskallt och sansat, samtidigt som du pratar med dom, med två skott. vetefan om han hade hittat någon som skulle ställa upp då? på nåt sätt känns det mer mänskligt att vara självmordsbombare, då dör man själv först, och slipper se den förödelse man har skapat.
och Anders Breivik mördade, kallblodigt och iskallt, ungdomar. de flesta mellan 14 och 20 år. som ville förändra världen till det bättre. som var på läger, för att ha kul, träffa nya människor, bli kära, ha roligt, prata politik. enligt Anders Behring Breivik var de ett hot mot norges och världens framtid. vafan?
att en människa kan känna så mycket hat, att nån kan va så sjukt jävla störd. jag fattar inte. tack och lov är han en av få. men ändå räcker det med en människa för att få andra att börja tvivla på mänskligheten.
det har pågått i århundraden. vi ska inte tvivla eller vara rädda. vi måste enas, och bara finnas där för varandra. och vi måste förstå. att det spelar ingen som helst jävla roll hur vi ser ut, vad vi har för hudfärg, vad vi har för politiska åsikter, vad vi tillhör för religion. kan vi inte bara låta varandra se ut som vi vill, tycka vad vi vill, och låta varandra leva? "om en man kan visa så mycket hat, tänk då hur mycket kärlek vi kan visa tillsammans." exakt så. det är precis så vi måste göra.
because I got no more tears to give you after this
mando diao - paint the picture with my final sunrise
okej, hatar jag mig själv för att jag inte är långsint. var arg en vecka, men när jag väl mötte offret för min ilska har jag totalt glömt bort att jag är arg. och sen är det ju för jobbigt att gå runt och låtsas va arg, tar alldeles för mycket energi. jag gissar, att långsint ändå inte är en bra egenskap?
paint the ocean with the tracks of my tears
jag insåg också att jag inte vill vara en arg människa. jag råkade ut för världens jävla surkärring på jobbet häromdagen. har aldrig blivit så förnedrad eller förödmjukad i hela mitt liv. hon fick mig att vilja börja gråta. och jag vill aldrig bli sån. och surkärring, om du läser det här, så tycker jag att du kan ta din laktosfil och stoppa upp nånstans.
I wanna be the only one, the only one who knew you when I’m gone
vill istället bli som söttanterna som sa att jag skulle fortsätta le genom livet. eller som gubbarna som sa "om det inte hade funnits nån som du, hade man varit tvungen att uppfinna dig". som på riktigt är det finaste någon någonsin sagt till mig, så därför vill jag att världen skulle veta det.
I’m gonna lock my heart and throw away the keys
och det har inte hänt så mycket mer intressant än jobb. och idag, min första lediga dag på en vecka, kände jag separationsångesten och abstinensen från disktrasan, så gick lös på att städa köket. arbetsskadad? ja.
I hope my love will carry on
en tidig morgon, aldrig sen
igår skulle min morfar ha fyllt 68 år. och det suger att han inte fick göra det. och jag saknar honom varje dag.
jag säger: skit i allt, lägg av och kom hit
men nu är det som det är. jag har börjat acceptera det. accepterat att livet är skit ibland, och att döden jämt är skit. och jag har insett att jag har varit med om tillräckligt mycket skit i mitt liv att behöva ta emot ännu mer. därför tänker jag inte acceptera folk som behandlar mig som skit.
du vet att det är sant
jag har blivit riktigt, riktigt arg på en annan människa en gång tidigare i mitt liv. och haft anledning till det. men ändå var det jag som kröp tillbaka på bara knän och bad om ursäkt. inte igen.
det måste vara så, du behöver väl mig?
nu är jag för andra gången någonsin riktigt jävla förbannad på någon annan. och den här gången ska jag inte låta någon komma undan. på riktigt. denna gången står jag på mig, och tänker inte ta mer skit som jag inte förtjänar.
jag vet att det är sent nu
så det så. grynet försvann, så jag tänker bli nästa förespråkare för: ta ingen skit!
en annan morgon regnar bort
okej, jag kan låta kaxig här, men sen är jag världens största mes och pushover, men jag är också envis och nu har jag bestämt mig för det här, så nu kommer det bli så. kanske...
det går för många dagar som ingen märks
när jag är arg ser jag ut så här. ungefär.
is this the place we used to love?
keane - is this the place that I've been dreaming of?
jag kan börja med att be om ursäkt för dålig uppdatering, kände att det var dags nu, lite rädd från hatmejl från min fanclub.
oh simple thing where have you gone?
men mycket har hänt, det var popadelica och en jävligt! fin dag, det har varit 20 år (jag är 20 för sjutton!!) och det har varit coachande. men nu är jag på banan igen.
I'm getting old and I need something to rely on
och idag var jag på stan, och gjorde fina inköp.
so tell me when you're gonna let me in
systemet för första gången! som jag och var tvungen att säga till killen, svärmorsdrömssöt/pojksöt (the way i like it!), i kassan, samtidigt som mamma och moster stod bredvid och log och var nära på att ta upp kameran. han tyckte att jag skulle spara kvittot, jag tänkte säga bara om du skriver ditt nummer på det, men så långt i utvecklingen har vi inte kommit än.
I'm getting tired and I need somewhere to begin
och tjejer, hoppas vinet duger. annars får ni gå själva och köpa. eller just det, det kan ni ju inte! kaxigtjej_91
and if you have a minute why don't we go
och så köpte jag dessa finingar också. jag har tröttnat lite på converse, känns så tråkigt att varje människa i åldrarna 2 månader - pensionär har såna liksom. så jag tänkte sticka ut med dom här. kommer va coolast i stan i sommar!
talk about it somewhere only we know?
ni som inte förstod att detta var ironi är inte längre mina vänner. vi får inte ha crocs på jobbet längre, för att det är fult, men dom här är väl ändå ännu fulare?
this could be the end of everything
och jag har varit och klippt mig och har kort hår, och jag ger alla tillåtelse att åter igen kalla mig "pojk". denna bilden kommer från google, men det skulle likaväl kunna vara mitt skolfoto i trean, fyran eller femman..
so why don't we go
osten out.
somewhere only we know?
and I talked to God on the telephone
Gode Gud, gör så att min förkylning försvinner tills på lördag.
Gode Gud, och finnen under näsan också.
Gode Gud, hjälp mig välja mellan Nittileaks eller sömnen ikväll.
Gode Gud, gör så att min alarmklocka fungerar (vad har jag gjort dig för att förtjäna detta? tycker du inte att ta sig upp 04.30 är besvärligt nog?)
Gode Gud, gör så att man slipper stå upp på 101an.
Gode Gud, gör så att min vän Ida slutar använda uttrycket OMG. hon missbrukar ditt namn.
Gode Gud, gör så att mina tjejer vinner träningsmatchen mot P99 imorgon, det är det minsta du kan göra för jämställdheten, den glömde du liksom bort mellan Adam&Eva och 1900-talet.
Gode Gud, ge mig en deodorant som inte lämnar fläckar på svarta kläder.
Gode Gud, gör så att det blir varmare, vi har frusit så det räcker det här året.
Gode Gud, gör så att Daniel Adams-Ray sjunger ja må hon leva för mig på tolvslaget på lördag.
Amen.
but it was a lie
stödstrumpor o bindel på vaknar igen när vi landar hårt i New York
"åk inte dit, du kommer bli biten o aldrig vilja åka hem igen".
okej, jag tar den risken.
jag har varit på toppen av empire state building. jag har vinkat till frihetsgudinnan. jag har sett musikal på broadway. jag har varit på times square. jag har åkt på road trip. jag har sett vita huset. jag har upplevt new yorks nattliv. jag har haft nära-döden-upplevelse i en gul taxi. jag har snott en gul taxi från andra turister. jag har sett en kändis i new york (EMD-Danny...). jag har shoppat upp alla mina sparpengar. jag har ätit på hard rock café. jag har varit vid ground zero och fattat noll. jag har varit kaffe-beroende på starbucks. jag har blivit otrevligt bemött av new york-bor. jag har cyklat i central park. jag har gjort allt man behöver göra när man är i new york, och det känns bra.
men nu är det gjort, och jag åker hellre till london tio gånger om än till new york igen, jag blev då inte biten. men häftigt var det. och enormt. och trångt. och högt. och precis som i filmerna.
Den första jag möter är gubben i tullen han är jättesur
myndig och svullen, jag känner för o vända hem igen
det är så här dom säger: välkommen till New York
allt som är och allt som varit allt vi tänkt och allt vi drömt om
klockan är halv tolv. och hittills idag har jag hunnit reflektera följande:
jag trodde att jag visste vad jag ville
- att gårdagen, med bowling, bongo, nachos, sofia, filippa, nina och mia, var väldigt bra.
men vad fan jag var så ung och dum och full då
- att packa är det svåraste som finns. jag vill ha med mig hela min garderob, vet inte vad jag känner för att ha på mig. samtidigt vill jag inte ha med mig nåt, vill kunna fylla resväskan med massa nytt.
allt värt att veta har du lärt mig
- att tillbaka till samtiden sägs vara kents "sämsta" album. och ändå är det så jävla bra.
men du säger att jag inte står i skuld
- att skolan lärde mig att stava necessär, vilket är egenvärde för mig eftersom jag hatar felstavningar. (från latinets necesse "vara nödvändigt". suffixet -är från franskans -aire. )
så håll ditt huvud högt
- att jag är en tönt.
för jag älskar allt du gör
- att våga hämta dammsugarn och döda en spindel alldeles själv, utan att börja gråta, tyder på enorma framsteg.
håll ditt huvud högt
- att jag i en veckas tid har haft huvudvärk, och nu får det vara nog.
det är allt man kan begära
- att synka sin iPod är det värsta som finns. att lägga in nya låtar tar hundra år, och låtar man hade innan försvinner för att iTunes inte kan hitta dom igen. jävla virus.
jag vet att du gav mig all din kärlek
- att min dator låter döende när den importerar skivor.
utan krav på en motprestation
- att väderprognosen för New York nästa vecka visar regn regn regn, bara regn. samtidigt i sverige är det strålande sol. och det är förjävligt.
åh, som jag önskar jag var värd dig
- att jag hur som helst inte har någon rätt att klaga på någonting, för jag åker faktiskt snart till New York.
att jag kunde ge dig nånting lika stort
åh, det var då, som nu, till sist, för alltid
I feel sure I've been here before
deportees - so I kissed my ugly gang goodbye walked out the door
jag sitter här med en pålurad ny mobil, och tänker att det gör inget. jag gillar den. OCH man kan klippa ringsignalen. och hur grymt är det inte att ha varför får jag inte på mig dina blåjeans som ringsignal? hur grymt?!
I'll start the love if you give me a go
det var ungefär allt jag hade att säga. jag mest kände att jag borde va mer aktiv, men det är inte så lätt när det händer noll saker i livet. det enda jag gör är att jobba och äta och sova. och på det får man inte särskilt roliga blogginlägg på. liksom, idag jobbade jag, och gjorde samma sak jag alltid gör. idag åt jag, och det var gott. idag sov jag, det var skönt. hur kul?!
I'm not fine waiting in line
och sen har jag ju huvudvärk också. som har varat i fyra dagar, som kan ha fått en förklaring. oändliga teorier såsom - jag sover för mycket? - jag äter för lite grönsaker? - jag är sjuk i huvudet? men, så har det alltid varit, så därför borde jag jämt ha huvudvärk, vilket jag inte har haft förrän nu. så, slutsatsen är - jag håller på att få mina visdomständer! hur hiskeligt?!
put the changes put the changes on me
eller så är det resfeber? för jag kan ju rub it in all of your faces igen, att jag åker till NEW fucking YORK på söndag. hur avundsjuka?!
what if I die here? what if i remain?
favorit i repris, för att jag tycker jag är rolig. ibland. då och då. det händer väl. kanske.
I look fine with the wind in my hair
hey baby what you doing over there?
se det som ett tacktal, fast tvärtom.
hey babe, what's up with your despair?
jag skulle inte vilja tacka mina föräldrar för den genetiska benägenheten att få migrän.
jag skulle inte vilja tacka kollektivtrafiken för att jag fick vänta 50 minuter på bussen.
jag skulle inte vilja tacka tjejer med högklackat som för varje steg de tar kändes som hammare och spik in i mitt huvud.
jag skulle inte vilja tacka det grovhånglande paret som störde ihjäl mig.
jag skulle inte vilja tacka byggarbetarna som väsnades och förvärrade huvudvärken.
jag skulle inte vilja tacka städaren med sin städmaskin som han körde på mina fötter och som väsnades och hade starka lukter som förvärrade huvudvärken.
jag skulle inte vilja tacka tillverkarna av Japp eftersom den är alldeles för liten och blir uppäten på en minut.
jag skulle inte vilja tacka busschauffören som först pratar i mobilen när hon kör, och därefter stannar fem minuter på en busshållplats för att SMSa?! (seriöst, är det inte det värsta ni hört? jag ska anmäla henne för tjänstefel!)
jag skulle inte vilja tacka min pappa som enbart köper lakrits till fredagsgodispåsen.
look me in the eyes, there's so much that we could share, share
däremot skulle jag vilja tacka min säng, som gjorde det möjligt för mig att sova bort migränen i sju timmar mitt på dagen.
jag skulle vilja tacka förstående chefer som skickade hem mig när jag såg döende ut.
jag skulle vilja tacka min mamma som kör en extra runda till affären bara för att jag jättegärna ville ha hemmalagad kebab till kvällsmat.
och min pappa som tillagade den.
jag skulle vilja tacka så ska det låta, för att det förgyller mina fredagkvällar.
jag skulle vilja tacka ipren, som med lite överdosering fick mig att sova gott resten av natten.
she says you don't belong, and I say baby
men det var igår, när jag hatade mitt liv lite, idag är en bättre dag, och vi får se vad den har att erbjuda.
there's something that you need to know, know
I am a volcano, and I'm burning with power inside cause I am made of fire, and I'll never let you down
jag skulle springa efter men trampa snett
idag fyller julia år. grattis! hon är bäst.
det är inte hur man har det
och min kväll igår spenderades på bästa sätt, med bio fika i goda vänners lag. och nu ska jag iväg på ledarutbildning för habo if. i åtta timmar. precis så jag vill spendera min söndag. (jag lät ironisk, men det ska faktiskt bli trevligt)
det är hur man tar det
säger grattis med den bästa bilden jag vet. föreställandes det roligaste jag vet.
och när man längtar tar saker tid
I tried my best to smile but deep inside my heart
idag älskar jag:
- mitt jobb
- mina nyinköpta jeansshorts med hög midja (ge mig sommar nu så jag kan ha på mig dom, varje dag)
- mina nyinköpta örhängen
- mitt nyinköpta halsband
- det danska wienerbrödet jag åt till mellanmål
- the perishers chill-musik
- doftljus
- eftermiddagstv med gordon's kitchen nightmares som höjdpunkt
- att jag är igenkänd på posten
- te som får min onda hals att känna sig bättre
- playtv med sveriges mästerkock och pluras kök
- plura och the sounds-maja
- att min lillasyster har färgat håret lila. den andra har rött. ska jag satsa på blått?
- att det är sista dagen på tråkig vintermånad
I guess I couldn't live without the things that made my life what it is
idag älskar jag mitt händelselösa, problemfria liv.
can't you hear it calling, wverybody's dancin', tonight everything is over I feel too young
ge mig sommar och solbränna och bara ben
cause we stole this love and we didn’t even ask
i fredags var det konsert med mannen som är Håkan med hela svenska folket. och han gör en då aldrig besviken. jag har en fjortonårig tonårssjäl som vill skrika "jag äääälskar dig hååååkaaan!". försöker dock behärska mig, men blir ändå kär varje gång. bra så in i hellvete den där hellström.
now our fathers are coming out here to get us
och nu fick jag en plötslig saknad efter mina favoritjeans. som har varit borta i fyra månader. vaaaar är ni?! om någon har sett ett par ljusblåa jeans, stuprör med låg midja, hör av er i kommentarsfältet. hittelön utlovas.
and they will brings us home
fast å andra sidan kanske jag inte ens kommer i dom längre. tar en negerboll till.
and they will be angry at us at best
idag har jag förövrigt fått följande vuxenpoäng:
- besiktigat bilen
- fällt en tår till gordon's kitchen nightmares
- fällt en tår till utan dina andetag
- plockat ur diskmaskinen
- varit utelåst
you were making me feel
jag vet inte hur många av dessa som är vuxenpoäng egentligen, men det är i alla fall vad jag har gjort idag. jag hatar att vara ledig.
like the youngest man alive
can’t someone write a book about it?
om du vill ha mig nu kan du få mig så lätt
håkan hellström - sommarn snurrar fort när vi bara snöar bort
idag tackar jag gudarna, eller mest ida röjens, för att hon lämnade kvar ett och ett halvt kinderägg igår. mums! ja, sockersjukan är en obotlig, kronisk sjukdom. om man älskar godis går det inte att sluta äta det även om man inte borde äta det. vetenskapligt bevisat. bevisar egna studier.
och jag vågade aldrig hålla din hand vi är inte såna som i slutet får varann
och ja, ida fyllde 20 igår och ja, vi firade med kinderägg. tyckte att det kändes rätt liksom. och jag skulle kunna skriva ett inlägg om hur mycket grattis det är till grodan, som är bäst, men ja, det blir kanske lite tjatigt om jag ska höja henne till skyarna hele tiden? men skitsamma, GRATTIS SOM FAN PÅ DIN JÄVLA 20-ÅRSDAG OCH DU ÄR BÄST IDA-GRODAN-BRITTA-RÖJENS!
alla dansar, och jag tänker är du också själv? var är du ikväll?
och mitt liv är så mycket bäst just nu. imorgon ska vi på Hååååååååkan som är bäst, med vänner som är bäst. bästbästbäst. inte ens Herr Gnällspik kan ta ner mig! (jo, han ger mig migrän, men nej, det stoppar inte mig ändå!)
jag hade hoppats på något, hoppats på något
15 år och relativt nyfunna vänner efter ett 9-timmars Eva&Adam-maraton.
18 år och den roligaste bilden vi vet.
om du vill ha mig nu kan du få mig så lätt
håll mig vid liv
jag höll på att få en ny kompis. en guldfisk. som var 5 år. mina föräldrar stoppade mig, stackars guldfisk liksom. orvar levde tre månader. sen dog han av förstoppning. pucko levde två dagar. sen dog han när skålen sprack. mufasa levde tre veckor. sen dog han av okänd anledning. mitt samvete skulle inte klara av ytterligare en guldfisks död.
allt jag behöver är nåt att hålla i
och min fyra år yngre lillasyster har skaffat pojkvän. det jobbigaste med detta är följdfrågan (som jag nästan hatar mer än: vad ska du göra med ditt liv?)
"men linda, är det inte din tur snart då?". eller, "hur är det med linda och kärleken? det låter som en bok..."
jag - "det är snarare ett häfte. med blanka sidor."
jävla tjat hele tin. det är väl ändå ingen brådska?
sjung mig till sömns i ett rum helt utan ljud
nu lyckades jag få ihop både död och kärlek i ett inlägg. man ska sluta när man är på topp.
2007.
min lilla lillasyster har blivit stor. det har inte jag.
(förresten ska man inte se gamla bilder. 2007 hade jag problemfri hy, platt mage och mina favoritjeans innan dom sprack. på tre ställen.)
allt jag behöver är nån som du
