lindaostlund

rob thomas - what leaves you crying and what makes you whole

har gått upp 4.35 tre dagar på raken nu, och man vänjer sig nog aldrig. blir bara jobbigare och jobbigare. så nu känner jag mig, och ser ut som, tja, nån som är väldigt trött. och idag på jobbet var det mest stockholmsbrats, som på riktigt är skitjobbiga. högljudda, skrytiga och enorm närvaro. det är väl ändå lite intressant att människor från sveriges huvudstad är mest osvenska i hela sverige?

there ain't no way that I can hold it down falling to pieces forever in doubt

och när jag kommer hem hittar jag en lapp som det ungefär står "snälla snälla lindis, dammsug och damma hallen och vardagsrummet. du är världens bästa dotter, så jävla grym är du, och jag är så stolt som får vara din mamma." okej, det sista hittade jag på höhö. avslutades med "om du gör det lovar jag att köpa nåt gott till dig!" och då, eeeh, klart jag dammsuger? jag skulle göra vadsomhelst för nåt gott. jag lever för nåt gott. som helst ska innehålla x gram socker och x antal kalorier.

but it's alright why don't you tell me again

på riktigt så skulle det inte göra nåt om jag fick min lön i godis, och jag tror att choklad kan vara svaret på alla världsproblem. världshunger och världskrig - fixas med choklad. okej, jag överdriver lite, men godis är det bästa jag vet.

how you'll still be there when the heartache ends

nästan. te är bättre. med x antal skedar socker i förstås.

and if I stand here silent I almost start to feel you fading in