stödstrumpor o bindel på vaknar igen när vi landar hårt i New York

markus krunegård - staden myten hemligheten:
"åk inte dit, du kommer bli biten o aldrig vilja åka hem igen".
okej, jag tar den risken.

jag har varit på toppen av empire state building. jag har vinkat till frihetsgudinnan. jag har sett musikal på broadway. jag har varit på times square. jag har åkt på road trip. jag har sett vita huset. jag har upplevt new yorks nattliv. jag har haft nära-döden-upplevelse i en gul taxi. jag har snott en gul taxi från andra turister. jag har sett en kändis i new york (EMD-Danny...). jag har shoppat upp alla mina sparpengar. jag har ätit på hard rock café. jag har varit vid ground zero och fattat noll. jag har varit kaffe-beroende på starbucks. jag har blivit otrevligt bemött av new york-bor. jag har cyklat i central park. jag har gjort allt man behöver göra när man är i new york, och det känns bra.



men nu är det gjort, och jag åker hellre till london tio gånger om än till new york igen, jag blev då inte biten. men häftigt var det. och enormt. och trångt. och högt. och precis som i filmerna.

Den första jag möter är gubben i tullen han är jättesur
myndig och svullen, jag känner för o vända hem igen
det är så här dom säger: välkommen till New York


allt som är och allt som varit allt vi tänkt och allt vi drömt om

kent - alla våra högtflygande planer dom sprack på små detaljer som man glömt

klockan är halv tolv. och hittills idag har jag hunnit reflektera följande:

jag trodde att jag visste vad jag ville

- att gårdagen, med bowling, bongo, nachos, sofia, filippa, nina och mia, var väldigt bra.

men vad fan jag var så ung och dum och full då

- att packa är det svåraste som finns. jag vill ha med mig hela min garderob, vet inte vad jag känner för att ha på mig. samtidigt vill jag inte ha med mig nåt, vill kunna fylla resväskan med massa nytt.

allt värt att veta har du lärt mig

- att tillbaka till samtiden sägs vara kents "sämsta" album. och ändå är det så jävla bra.

men du säger att jag inte står i skuld

- att skolan lärde mig att stava necessär, vilket är egenvärde för mig eftersom jag hatar felstavningar. (från latinets necesse "vara nödvändigt". suffixet -är från franskans -aire. )

så håll ditt huvud högt

- att jag är en tönt.

för jag älskar allt du gör

- att våga hämta dammsugarn och döda en spindel alldeles själv, utan att börja gråta, tyder på enorma framsteg.

håll ditt huvud högt

- att jag i en veckas tid har haft huvudvärk, och nu får det vara nog.

det är allt man kan begära

- att synka sin iPod är det värsta som finns. att lägga in nya låtar tar hundra år, och låtar man hade innan försvinner för att iTunes inte kan hitta dom igen. jävla virus.

jag vet att du gav mig all din kärlek

- att min dator låter döende när den importerar skivor.

utan krav på en motprestation

- att väderprognosen för New York nästa vecka visar regn regn regn, bara regn. samtidigt i sverige är det strålande sol. och det är förjävligt.

åh, som jag önskar jag var värd dig

- att jag hur som helst inte har någon rätt att klaga på någonting, för jag åker faktiskt snart till New York.

att jag kunde ge dig nånting lika stort



åh, det var då, som nu, till sist, för alltid

I feel sure I've been here before

deportees - so I kissed my ugly gang goodbye walked out the door

jag sitter här med en pålurad ny mobil, och tänker att det gör inget. jag gillar den. OCH man kan klippa ringsignalen. och hur grymt är det inte att ha varför får jag inte på mig dina blåjeans som ringsignal? hur grymt?!

I'll start the love if you give me a go

det var ungefär allt jag hade att säga. jag mest kände att jag borde va mer aktiv, men det är inte så lätt när det händer noll saker i livet. det enda jag gör är att jobba och äta och sova. och på det får man inte särskilt roliga blogginlägg på. liksom, idag jobbade jag, och gjorde samma sak jag alltid gör. idag åt jag, och det var gott. idag sov jag, det var skönt. hur kul?!

I'm not fine waiting in line

och sen har jag ju huvudvärk också. som har varat i fyra dagar, som kan ha fått en förklaring. oändliga teorier såsom - jag sover för mycket? - jag äter för lite grönsaker? - jag är sjuk i huvudet? men, så har det alltid varit, så därför borde jag jämt ha huvudvärk, vilket jag inte har haft förrän nu. så, slutsatsen är - jag håller på att få mina visdomständer! hur hiskeligt?!

put the changes put the changes on me

eller så är det resfeber? för jag kan ju rub it in all of your faces igen, att jag åker till NEW fucking YORK på söndag. hur avundsjuka?!

what if I die here? what if i remain?


favorit i repris, för att jag tycker jag är rolig. ibland. då och då. det händer väl. kanske.

I look fine with the wind in my hair


hey baby what you doing over there?

armand mirpour - don't you know you go over here, play with me for a while?

se det som ett tacktal, fast tvärtom.

hey babe, what's up with your despair?

jag skulle inte vilja tacka mina föräldrar för den genetiska benägenheten att få migrän.
jag skulle inte vilja tacka kollektivtrafiken för att jag fick vänta 50 minuter på bussen.
jag skulle inte vilja tacka tjejer med högklackat som för varje steg de tar kändes som hammare och spik in i mitt huvud.
jag skulle inte vilja tacka det grovhånglande paret som störde ihjäl mig.
jag skulle inte vilja tacka byggarbetarna som väsnades och förvärrade huvudvärken.
jag skulle inte vilja tacka städaren med sin städmaskin som han körde på mina fötter och som väsnades och hade starka lukter som förvärrade huvudvärken.
jag skulle inte vilja tacka tillverkarna av Japp eftersom den är alldeles för liten och blir uppäten på en minut.
jag skulle inte vilja tacka busschauffören som först pratar i mobilen när hon kör, och därefter stannar fem minuter på en busshållplats för att SMSa?! (seriöst, är det inte det värsta ni hört? jag ska anmäla henne för tjänstefel!)
jag skulle inte vilja tacka min pappa som enbart köper lakrits till fredagsgodispåsen.

look me in the eyes, there's so much that we could share, share

däremot skulle jag vilja tacka min säng, som gjorde det möjligt för mig att sova bort migränen i sju timmar mitt på dagen.
jag skulle vilja tacka förstående chefer som skickade hem mig när jag såg döende ut.
jag skulle vilja tacka min mamma som kör en extra runda till affären bara för att jag jättegärna ville ha hemmalagad kebab till kvällsmat.
och min pappa som tillagade den.
jag skulle vilja tacka så ska det låta, för att det förgyller mina fredagkvällar.
jag skulle vilja tacka ipren, som med lite överdosering fick mig att sova gott resten av natten.

she says you don't belong, and I say baby

men det var igår, när jag hatade mitt liv lite, idag är en bättre dag, och vi får se vad den har att erbjuda.

there's something that you need to know, know



I am a volcano, and I'm burning with power inside cause I am made of fire, and I'll never let you down

jag skulle springa efter men trampa snett

markus krunegård - ibland gör man fel, ibland gör man rätt

idag fyller julia år. grattis! hon är bäst.

det är inte hur man har det

och min kväll igår spenderades på bästa sätt, med bio fika i goda vänners lag. och nu ska jag iväg på ledarutbildning för habo if. i åtta timmar. precis så jag vill spendera min söndag. (jag lät ironisk, men det ska faktiskt bli trevligt)

det är hur man tar det

 
säger grattis med den bästa bilden jag vet. föreställandes det roligaste jag vet.

och när man längtar tar saker tid

RSS 2.0