wake up take your pills dear, I know this time of year ain't right for you
är inte all julmusik superdålig? okej att det är känsla, men det är jättedåligt. här står jag och kollegan och diggar till p3, när kocken sätter igång sin julsspellista för att komma i stämning mitt i allt glöggkokande och pepparkaksätande. varannan låt från carolas julskiva, den andra halvan från peter jöbacks. dååååligt. tacka vet jag då ulf lundells - snart kommer änglarna att landa, som är superfin. fast jag vet inte om den kvaliciferar sig som en jullåt egentligen. sjunger bara snö en gång, och "snart är julen över". och är den helt utan det obligatoriska jinglebellbjällrandet.
and I'm sure you've lost that weight again, I'm sure the pills keeping pouring in
och varför ska alla artister göra en egen julskiva, på samma gamla låtar som alla artister redan gjort innan dom? enda gången jag skulle kunna tänka mig köpa nåns julskiva skulle väl vara om kent gör en. bara för att ha den i samlingen, den skulle va värdelös. och det händer väl samtidigt som när helvetet fryser till is. vilket det kanske gör i den här kylan. och kent har ju släppt singstar kent. så vem vet?
like smoke that falls, it's caving into you
kalla mig grinchen.
so put me on a plane and fly me to anywhere, with you
gud, jag har glömt vem jag var, jag kan inte längre se klart
recept för en ultimat fredagkväll:
4 goda vänner
4 portioner god mat
1 kilo godis
2 liter läsk
2 timmars idol
2 omgångar intensivt buzz-spelande
gud, jag har glömt vart jag ska jag vill springa rakt in i dina andetag
sen idag ringde klockan 06.45, sen trillade jag i en snöhög.
så att jag känner jorden och himlen
sen jobbade jag där jag mest fick torka upp en unges spyor. och en dryg pappa som tänker "nemen jag är på semester, jag behöver inte torka upp min unges spyor" och mest bara pekade vart dom var och sen gick. tur att man har blivit härdad efter 2½ år på det där stället.
i mina lungor och i mina händer
och nu laddar jag om för jobbomgång nummer två, där det är jag, 100 fulla gubbar, och hela hotellets smutsiga toaletter. så spenderar jag min lördagkväll, mysigt!
låt floden komma låt den skölja över mig
nu blev det här väldigt negativt, men jag gillar faktiskt att jobba. på riktigt. när jag slipper spyor och fulla gubbar i och för sig.
genom mitt hjärta och hela min själ
jag visste var du varit var du en gång kom ifrån
idag på jobbet blev jag mest lessen för jag missade wallenbergare och potatismos. tråkigt.
som musik man bara hör när man kan tala samma språk
men det räddades av fika med sofia och julia, mycket roligt. om jag hade fått bestämma så skulle man fika i goda vänners lag dygnet runt. eller i alla fall halva dygnet. andra halvan kan man få sova.
när man delar alla hemligheter stora som små
sen var det tvunget att träna, jobb+träning= snälla någon, hugg av mina ben? skicka mig på nödslakt på en gång tack.
som en bok man bara skriver när man har slösat varje ord
nu ska jag tina upp mig med en kopp te, komma på det mest effektiva sättet att göra sig av med två stycken ben på, och njuta av tystnaden när hela min familj är spårlöst försvunnen. dom har väl gått vilse i nån snödriva nånstans, eller nåt.
på meningslösa självklarheter meningslösa meningslösa
förresten så sitter jag och håller min håkan i folkets park-biljett i handen. vackert. lööv it!
och jag stal nåt du ändå ville ge mig
och jag tycker, på riktigt, att hästpojken ska uppträda på ryttargalan är humor på högsta nivå.
försökte älska det jag tog
förresten är min blogg en app i julias iphone. hur supercoolt är inte det?
men ärligheten respekten kärleken bara dog
och trots att jag tycker att snön är supermysig, längtar jag tillbaks till studenten med hela sommarn och hela livet framför sig.
there’s still a little bit of your taste in my mouth
idag blev det först nostalgi-morgon med jullem, filmer vi spelade in när vi var jättejättesmå, och jättejättetöntiga, och jättejätteroliga. men mest jättejättefula. med jättejättesmå menar jag typ, 12 år. och sen såg vi musikalen vi gjorde i nian. där jag tvingades ha backslick och sjunga en rad. inte så fint. men den är grym. och så åt vi lussekatter, mums.
it’s still a little hard to say what's going on
sen ägnade jag en timme åt skottning. sveriges klenaste och mest tafatta människa är jag, därav tog det en timme. största delen av denna timmen försökte jag få fram Vrålåket som hade gömt sig under en snöhög, tack herr skottare. när jag sedan skulle flytta på den, så är dörrarna igenfrusna och går inte att öppna. ovärt kallas det.
stones taught me to fly
nu ska resten av eftermiddagen och kvällen spenderas med att läsa harry potter i alla fall. med brist på annat att läsa letade jag fram sjunde boken igår, och blev alldeles stissig. jag är ju faktiskt en gammal, all-in hp-nörd. på riktigt. som vice ordföramde i en harry potter-klubb, som man förövrigt var tvungen att klara ett intagningsprov för att få vara med, och med ett harry potter-altare i rummet. jag kallades också för harriette potter av papi under hela mitt elfte levnadsår. och även fast den tiden är förbi kan man inte annat än att säga att det är en helt otrolig berättelse, jag är fascinerad.
love, it taught me to lie
blev lite ledsen dock, kommer inte ihåg om morfar hann läsa den. vi brukade slåss om vem som skulle få läsa hp-böckerna först, jag tror jag vann den där sjunde fajten, men kommer inte ihåg om han läste den efter det. men jag tror det. annars har dom kanske bibliotek i nangijala?
life, it taught me to die
a lovestruck Romeo
idag har jag åstadkommit följande: misslyckats brutalt med att baka en kladdkaka. verkligen brutalt. det luktar fortfarande jättejättemycket bränt i hela huset.
laying everybody low with a love song that he made
efter detta lyckades jag ta sönder en propp. eller vad man nu gör med dom. och sen inte veta hur man lagar det. mest för att jag har vägrat lära mig för att proppskåpet befinner sig på ett sånt äckligt ställe (läs: källarn)
find a streetlight, steps out of the shade
om jag någon gång har sagt att jag är redo att flytta hemifrån så tar jag tillbaka det.
says something like, "you and me, babe, how about it?"
we'll do it all, everything, on our own
snow patrol - we don't need anything or anyone
idag var planen att gå upp hyfsat tidigt, ta tåget in till stan och hinna träffa Ida innan hon sticker till thailand. men icke. för just det, det är snöstorm, jag bor två mil från storstan, och kollektivtrafiken funkar inte när det är snö.
if I lay here if I just lay here would you lie with me
på riktigt sverige, skärpning. vi vet att det varje år, runt den här tiden, kommer snö. för det är så sverige funkar. och ändå hamnar hela sverige i chocktillstånd så fort snön börjar falla. bilar kör av vägar, folk får panik, och kollektivtrafiken slutar funka. vi bor i ett iskallt IKEA-land, så för fanken, lär er.
and just forget the world
och på riktigt, vadå växthuseffekt och att det bara blir varmare och varmare? med såna här dundervintrar , så känns det lite bullshit. kanske för att jag alltid trott att växthuseffekten och klimatförändringarna är ett påhitt. fast tja, jag är ingen klimatforskare direkt, men ändå, känns sjukt överdrivet.
I don't quite know
och alla isbjörnar som dör för att det är för varmt på nordpolen kan komma till sverige, dom kan få bo i min trädgård.
how to say how feel
på tal om nåt helt annat så stör jag ihjäl mig på folk som har ett album utöver sina profilbilder på facebook med namnet sitt eget namn/me/jag, och 40 bilder på sig själva. usch. och såna som lägger upp album med namnet träning och lägger upp bilder på sina äckliga muskler. usch. det är inte ens snyggt, skärpning.
those three words are said too much
folk alltså. vad jag stör mig på såna idag. sicken tur att jag bara behöver sitta hemma, och mysa, dricka te och kolla på tv, med bara jagsjälv som jag inte stör mig så mycket på. höhö
they're not enough
förresten finns det nog bara två låtar i hela världen som kan spelas på radion hela tiden, på alla radiokanaler, och spelas i alla spellistor, som alla i hela världen har hört en miljon gånger men ändå aldrig bli uttjatade. snow patrol - chasing cars, och the fray - how to save a life. så det så.
just know that these things will never change for us at all
har du hört?
kristian anttila - killen tuggar stål och sväljer taggtråd
Julia om mellan krigen:
Uppdatera eller dööö!
Med ovänliga hälsningar anonym stalker
hahaha, jag skrattar på mig.
kometen typ krockar med jorden
Okej, detta inlägget är tillägnat min anonyma stalker Julia.
förresten har du sett mitt smink?
Sedan sist har följande konstaterats:
- Förfest sker bäst tillsammans med Five Greatest Hits.
- Bongo is the place to be.
- Men har sveriges suraste och otrevligaste dörrvakt.
- Och sveriges sämsta garderobssystem.
- Malte är sveriges jobbigaste människa.
- Tequila är roligt.
- Det är superbra när ens föräldrar läser ens blogg och förstår allvaret i sitt barns frustration och därför hjälper till att renovera det äckligt fula rummet med dom äckliga gröna sofforna.
- Nu har jag istället ett rum som jag stortrivs i som är supermysigt i där jag vill mysa med te, filtar, kuddar och bra musik hela tiden.
- Robins och Håkan Hellström får mig att skratta och le en halvtimme i sträck.
- Att sura gäster likaväl kan stanna hemma och sova i sin egen säng och äta sin egen frukost så dom får det som dom vill och slipper klaga.
- Thanksgivingmiddag är väldigt amerikanskt men trevligt.
- Majsbröd kan va det godaste jag ätit.
- Att bara för att alla spindlar vet att jag hatar dom, ska dom terrorisera mig extra mycket.
- På riktigt så tror jag att jag råkar ut för dom mer än någon annan. Usch.
- Bara för att detta tillägget är tillägnat Julia bemödar jag mig att använda "pilenuppknappen" och stora bokstäver.
- Det är jobbigt att nån i NY har försökt hacka sig in på min facebook så jag var tvungen att byta lösenord som jag alltid glömmer.
- Borde byta tillbaka, mitt lösenord är bulletproof.
- Jag borde inte läsa verklighetsbaserade böcker, jag lipar sönder.
- Låten "I don't like mondays" har haft extra stor betydelse idag.
- Jag är jättedålig förlorare och börjar gråta när jag får 150 minuspoäng i 500.
- Höstmysmusik à la John Mayer varvas perfekt med höstsvängmusik à la Kristian Anttila.
- Fast just det, det är vinter.
- Snön är fin om jag slipper va ute och frysa.
- Nu ska jag äta pizza och bänka mig framför tvn.
men skitsamma jag tar sig sann eller falsk, offer eller tyrann
mellan krigen
idag har jag varit arg. jag vet inte på vad eller varför, mest bara är arg. så klokast har varit för folk att hålla sig på några meters avstånd, och helst inte tilltala mig alls. men ändå är det när man är arg som folk ska provocera en som mest? tråkigt.
och snöblandat regn
och har till och med varit arg på mitt lille hus. för att det är fult inrett och stökigt. mest arg på dom fula, äckliga, gröna sofforna. och dom fula opassande gardinerna. och julpyntet som har hängt där sen förra julen. och den fula, äckliga, gröna mattan. och dom fula, tio-årtionden-fel-i-tiden-tavlorna. och på hela rummet, som mest ser ut som ett rum där medelålders gubbar träffas för att dricka whisky, röka cigarr och prata ekonomi.
du är värd mer än trängslen i morgonrusningen
så jag tog saken i egna händer och rev ner gardinerna, slängde bort julpyntet, rullade ihop mattan och tog ner tavlorna. svinkallt på golvet nu, men bara en ursäkt att överanvända fårskinnstofflorna lite mer. och på riktigt så slängde jag över lakan över dom gröna sofforna. för att slippa se dom. tror inte att det blev så mycket bättre, nu ser det mest ut som ett rum där man har täckt över möblerna efter att nån har dött typ. men det är ljust och rent. och trevligare ändå. om man tänker bort att det ser ut som en döds rum.
det krossar mitt hjärta
och att storstäda vårt lille hus är inte helt smärtfritt för sveriges mest spindelrädda människa. så arget har blandats med panikslaget. usch. kom på att listan över saker jag är rädd för är längre än listan över saker jag inte är rädd för. jag måste ju tuffa till mig.
när vi krossar porslin
nu ska jag lyssna lite mer på revolt III och sen gå att lägga mig och vakna med ett leende på läpparna imorgon, där det vankas jobb och sen göra jönköpings gator osäkra på nattkvisten. gott!
ikväll vill jag vara vän med dig
music is my life cause my life is music
idag har jag och kusinen varit supernostalgiska och bara lyssnat på five (tåls att tillägga - 90-talets mest underskattade pojkband), kollat deras videor på youtube och på min VHS five inside och tjafsat om vem som egentligen är snyggast av scott och abs.
vs.
jag har hela mitt liv älskat musik. det började med mina första idoler hjalle och heavy, från programmet på rymmen nivet. deras skiva snurrade på repeat. jag vet inte varför. nu förstår jag det verkligen inte alls. stanna sanna stanna.
sen gick det från konstig punk eller vad det ska kallas, till pojkbandshysteri. riktig hysteri. mest five. och backstreet boys. men mest five. hade tapetserat väggarna med bilder och planscher, och min bästa vän (jag var ett konstigt barn, hade inga mänskliga vänner. haha, jo det hade jag..några..kanske..) cd-freestylen överhettades av fiveskivorna som ständigt snurrade. jag grät i två dagar när dom splittrades. på riktigt.
när mitt pojkbandshjärta hade sörjt färdigt började jag lyssna på hederlig gubbrock à la mina föräldrars musiksmak. jag älskade rod stewart och elton john och van morrison var min gud. jag och ida betalade dyra pengar för att se honom när han kom till sverige, och sänkte medelåldern ganska så mycket.
sen började jag gymnasiet. och började umgås med människor som mest tyckte jag var dum i huvet som lyssnade på enbart 50+ gubbar. jag fick höra svenska hjärtan med lasse lindh, och kunde inte säga att det var dåligt. jag fick höra summerbreeze med johnossi och tyckte den var ganska så bra. jag fick höra den fulaste flickan i världen med håkan hellström och tyckte den var helt okej. jag stod i garderoben på en kent-konsert när jocke berg och co gick förbi fem meter bort med sin mat. och jag visste inte vilka det var. sen hörde jag socker. sen blev jag frälst. resten vet ni.
five VHSen har bytts ut mot håkans explodera bateria, jag tjafsar inte om vem som är snyggast av john eller ossi, eftersom det spelar noll roll, istället för stanna sanna är det kom igen lena, cd-freestylen har bytts ut mot iPoden, jag gråter till musik inte för att ett band splittras utan för att det är så vackert, jag vet nu att den totala liveupplevelsen inte är när van morrison sjunger brown eyed girl för tusen höftskadade tanter utan det är när kent inleder festivalpremiären med utan dina andetag för tiotusentals chockade överlyckliga hardcorefans. och jag har insett att man inte på riktigt kan älska musik förrän man lyssnar på den musik jag lyssnar på nu.
while waiting for the glory days to come
idag har jag ätit: två rostade mackor, en kanelbulle, en ostfralla, en banankaka, x antal pepparkakor, x antal chokladflarn, x gram pepparkaksdeg. borde kanske döpa om den här grejen till tjockisbloggen?
cause I know, there´s a lot of things to think about
för först var det fika med mia, filippa och sofia. sjukt värt.
like Friday maybe you´ll be there
och sen vidare för att fika med ida. fyra favoriter - Ida, pepparkaksdeg, B-L-O-S-S-A lättglögg och picknick i min säng. sjukt värt.
with the needle and thread for broken hearts, you´ll fix mine and I´ll fix yours
tror vi lyckades utan att spilla, annars är min bäddmadrass fylld med coca-cola, te, oboy, och glögg-fläckar. så kan det va när bästa pick-nickstället i världen är min säng.
and then we´ll mix them in a love bowl
och så fick jag en spontangåva av Ida också. bara för att jag är en sån superduperdunderbra vän, hihi. nej, men det var fint, och jag blev rörd till tårar. det är minsann ida som är den superduperdunderbra vännen.
well, sorry I got carried away but the truth will rise and remain
ever since I was eight or nine I've been standing on the shoreline
mycket händelserik dag, med start hos tandläkarn. och på riktigt, är alla tandläkare tröga? där ligger jag i tandläkarstolen, som jag hatar, med fyra slangar i munnen och så ska dom prata med mig. "vissa tycker att det här gör ont, hur känns det linda?" "öööööeooogaajhh (=ja det gör ont som fan, kan ni snälla sluta?)" "åh, den här nya maskinen är så bra" "ööööeeegjha (=jag hör inte vad du säger för allt surrande och är du trög, jag kan inte svara. eller, pratade du med mig?)".
you lose your hunger and you lose your way
sen träning, vad gör man inte för att få träffa sina kära väninnor? det mest konstaterades att jag har en konstig relation till mina strumpor, som dagen till ära var mansstrumpor, att jag och julia är duktiga på att göra mänskliga hinderbanor, och att sofia hittade en borste hon gärna ville ta med sig hem.
you get confused and then you fade away
och så möte med habo if i två timmar. ändå, möte, vuxenpoäng! jag och alla män 40+ i en lokal som luktade lite svett och inget fika. mysigt. i alla fall så vet jag inte alls hur det blir nästa år, men tja, kommer nog fortsätta träna, okej att jag tycker det är lite jobbigt, tar mycket tid och jag hellre ligger hemma i soffan än att stå på en fotbollsplan i ösregn, men jag tycker så mycket om mina små skitungar, så..
oh this town kills you when you are young
sjung för mig igen du lät som snöfall
kul att vakna upp i snöstorm. eller inte. fast om man får stanna inne hele dan, under täcket, i pyjamas och missbruka te så är det lite mysigt..
sjung om dom gånger vi delade ett liv med en blick
annars har jag sett ung och bortskämd, och vet inte om jag skratta eller gråta. mest, tröööga föräldrar! på riktigt, det är ju inte barnens fel att dom är odrägliga och bortskämda? jag tackar mina föräldrar för deras otröghet, jag kan ta hand om mig själv och jag är inte odräglig och snobbig. så det så.
och i vårt land så får man inte va förmer
det skulle va det där med min bristande kunskap i att laga mat... som väl är nödvändigt för att kunna ta hand om sig själv. men äsch.
det här är sverige, snälla gråt när ingen ser
syrran fick på tal om nåt helt annat en STOR burk med dumleklubbor, och gud så gott det är. fast ogilla att man småäter tre stycken i timmen. jag borde ha någon som slår mig så fort jag småäter, en personlig jag-slår-dig-jättehårt-om-du-trycker-i-dig-mer-socker-idag-vakt.
det finns inga ord för det på det här jävla språket
fast det vill jag ju inte. jag gillar att småäta. mer gillar jag dumleklubbor.
jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak
6 november 2010
10 657 var bara en av många människor han drömt om.
10 657 var saknade te havs.
10 657 var 13 år igen.
10 657 visste inte vilka dom va, men visste att dom var håkans.
10 657 mötte honom där båtarna rullar ut.
10 657 såg ut som dockor i kulissen.
10 657 visste vilken dy hon varit i.
10 657 hade hört nåt om hurricane.
10 657 hade varit i alla städer.
10 657 tyckte att ingenting är logiskt.
10 657 brann upp i natten.
10 657 hade inte sett nån i ögonen.
10 657 hade tro och tvivel.
10 657 ramlade dåliga gatan fram.
10 657 lät det explodera i skyn.
10 657 skickade kärlek i ett brev 1000 gånger.
10 657 kunde fås så lätt.
10 657 kommer va borta för en lång, lång tid.
10 657 gavs arsenik.
10 657 rev en vacker dröm.
10 657 var snart där.
10 657 var förlorare, sen dom var 17, 17 år.
10 657 var i Scandinavium. 10 657 skrek. 10 657 sjöng. 10 657 hoppade. 10 657 dansade. 10 657 svettades. 10 657 skrattade. 10 657 applåderade. 10 657 oooooo:ade. 10 657 blev en enda stor håkanälskande massa.
Underbart. Fantastiskt. Otroligt. Suveränt. Kalasbra. Kanonis. Jag skulle kunna använda alla superlativ som finns i hela världen, och ändå inte kunna beskriva hur otroligt jävla bra det var.
Och jag tycker synd om den lilla del av Sverige som inte har insett hur stor och fantastisk Håkan Hellström är, och därför inte kommer få vara med om världens bästa liveupplevelse.
Och nu kommer jag hamna i den här jobbiga "efter-konsert-koman". Där man inte kan lyssna på nåt annat än Håkan Hellström, för att inget annat är lika bra. Och där man inte heller kan lyssna på Håkan Hellström för att det inte låter riktigt lika bra på skiva som det gör live. Men det är det värt.
känn ingen sorg för mig göteborg
Enda rätta stället ikväll är GBG, SCANDINAVIUM.
Man måste genom drömmar, man måste dö några gånger innan man kan leva.
Vi dör några gånger ikväll, kära vänner.
ser hela stan sjunka
håkan hellström - som titanic med alla ljusen tända
idag har jag träningsvärk i varenda muskel i hele kroppen, i muskler som jag inte visste att jag hade, och träningsvärk i muskler som inte ens finns. så ont har jag i min stackars kropp idag. men så får det va. gott att träna igen. jag kan ju försöka lura mig själv till det..
en sån där natt då vi behöver någonting
nu när jag har börjat med hurtigt liv kanske jag ska börja äta grönsaker också? höhö, eller hur.
som hjälper en över svarta vatten
dagen spenderades i alla fall på jobbet, sen på ica maxi och ja, jag har nog lite fobi för stora folkmassor, och folkmassan var galen. min mamma var dock rutinerad och gasade på med kundvagnen när jag själv trängde in mig i ett hörn och gömde mig. att storhandla i rusningstid på maxi är nog nåt man får lära sig genom livserfarenhet.
och vi går ut och brinner upp i natten
i alla fall, ledig hele helgen, igen - chocking! så den ska spenderas med mamma/dotter-kväll, idol och plankstek, och resten av helgen ska jag inte göra nåt. elleeeeer?
och skyller allting på våra fyllehuven
håkan imorgon. om det var nån som missat mitt tjat.
undanflykter och självanklagan
och om jag inte får höra shelley, som är den bästa låten mannen nånsin gjort, så blir jag lite ledsen.
jag ser domen i dina ögon
vad gjorde vi av tiden?
idag var det jobb, sen lunch med hele familjen Östlund (minus anna som är i turkiet, den jäveln) på jensens. det absolut bästa med jensens, förutom att deras såser är dom godaste i världen, måste vara att maträtterna serveras med noll grönsaker som man måste besvära sig med att pilla bort.
vad gjorde vi av äventyren och drömmarna vi såg?
sen träffade jag sofia och julia en sväng, för att sedan dra vidare och ha hockeykväll med ida, anton, wendel och emil. ja, anledningen till att jag skrev ut allas namn var för att jag vill verka cool för att jag har många vänner. hihi
vad gjorde vi för lite?
och sen är jag ägare av en fin liten plastklump, som funkar utmärkt som mobil. jag kan ringa, jag kan smsa och jag kan spela quadrapop, så jag har allt jag behöver.
mellan botten och stjärnorna, där va vi förenade
2 steg från paradise
det är sånt här som får mig att vilja dansa klockan 10 på morgonen.
vad som betytt något blir ingenting på en minut
på lööööööördaaaaaag!
och att alla paradis ljuger till slut
